Falun
Fredrik Raddums "Man with drapery", sitter i Falun på en sten i skogen vid lasarettet.
Jag är så jäkla trött på att vara rädd för allt.
Är det inte det ena, så är det det andra. Allt grundas i att jag har en stark självtillit men i stort sett ingen självkänsla. Det är liksom bergochdalbana varje dag. Jag är inte rädd för att sätta tandkräm på tandborsten, men det början nästan närma sig.
Mitt fält krymper och jag ser blint in i fjärran, där inga krav finns.
Det är därifrån jag samlar kraft. I min ateljé av färg och form.
Staplar, diagram och tabeller får mig att kväljas och byta riktning. Jag vet inte vad som kan få mig att bli sakligare inom dessa områden. Hur ska man sammanfatta komplexiteter utan konst?