Vindruva
I helgen hände det mycket inkl. kristihimmel, bortsett från utställningen. Jag, min mor och svägerska tillsammans med sin dyrgrip - en två månaders guldklimp, iväg till Bergslagsodlingar. Det mitt sikte hade ställt in sig på var en vinterhärdig vindruva.
Sedan kunde jag förstås inte låta bli att köpa en stockros som hette Scarlet och en påse sättpotatis.
Det blev lite påtande i trädgården och ett litet vårskrik.
Det var ungefär lika drivande att hålla på med utställningen som det var att få ordning i växthuset. Min mor kom förbi och drogs med. Vi testade olika lösningar.
Under utställningen, på morsdag, kom min svägerska med sin egna broccoli-, physalis- och zucchiniplantor som hon själv drivit upp och ville "bli av med". Ingen kunde ha blivit lyckligare än jag och min mor!
Nu sitter min vindruva i växthuset så länge, men det är ett växthus som lätt kan lyftas bort och bakom finns en spaljé. Om kanske tre år kommer det druvor. Gröna. Så blir det lite vitt viiiiin på äldre dar kanske, på ålderns höst.
Mor fick en tavla med Carmen, från min utställning, och en morsdagsros.
