I badet
Läser och tänker bäst i badet. Den senaste tiden har jag försökt läsa ur "Fem ringars" bok av Musashi Myjamoto och varje gång lär jag mig lite om teoretisk strid. Hur man kan bygga upp den mentala styrkan i samklang
med kropp och själ. Han känns som en blandning mellan en japansk budo-Zlatan och en vild och fri person som vägrar bli tämjd av centrala tankar som vett och etikett. Väldigt underhållande. Det är uppfriskande med olika synsätt…
särskilt uppfriskande är det för mig som är en sån som alltid söker ta hänsyn. Denna Myjamoto, som inte såg några hinder eller till synes inte kände minsta tvekan, att han hade rätt vad någon annan än sa, står
som en upplyftande kontrast!
Det fick mig att tänka på en låt som egentligen uppkom av en diktare.
"Jag e ingen kvinna, jag e ett neutrum"… sjunger Molly Sandén och tolkar en av Sveriges mest framstående diktare Edith Södergran. Södergran var också en färgstark karaktär som inte bad om ursäkt för sin plats, utan valde att gå emot konventionerna
och i bästa mån vara sig själv. Jag tror iallafall att hon var så, men det mesta kan vara ifyllt av mig själv, som alltid vill tro det bästa om diktare och poeter. De inger hopp om en värld fylld av mänsklig och innerlig gemenskap,
även om den ofta känns kall och otrygg.
… Ja, att "vara sig själv", vad är det egentligen? Det är lätt att man försöker vara det som man tror förväntas och så glömmer bort vem man egentligen vill vara.
Kram ❤️