Höga tvätt så ljuv


Det finns mer att säga än tusen ord, har jag insett. Att det är svårare att inte ordbajsa.
Jag inleder alltid texter med något innehållslöst (baserat på egna erfarenheter) och sådant som intresserar mig. Ibland kanske bara mig till och med.

Det absolut värsta med examinationer inför varje delkurs i ämneslärarprogrammet (enligt mig återigen) är att dygnens alla timmar stretchas ut och plötsligt har man jobbat till morgonen. Ibland kan hjärnan inte släcka lampan utan spinner vidare, som inatt. Jag insåg att tvätten inte tvättade sig själv när jag stängde ned dator i viloläge. Plockade undan lördagsmyset efter oss och tjejerna, puffade kuddarna och vek fällen. Åt upp den sista Rollon.  

Efter en stunds plockade och med en aning tvättångest som infinner sig när man hamnat på efterkälken, fick jag se att vi glömt släcka i pannrummet. Där står min tavla. Jag blev sugen att putsa lite på den. Dessvärre är det närmast omöjligt att sluta när jag väl börjat. Swoosch- klockan var 4.

Vi får se när tavlan blir klar...

(null)


(null)