This is the end
Mitt digitala collage 2023, Dödsfjäril.
"This is the end, my only friend, the end (…)"
The doors
Skogen har kommit att bli otroligt viktig för mig. Det började redan när jag var liten, i både skola och hem. Min mamma och hennes groendendael-hundar, mina underbara lärare med friluftsfrämjande vibbar. Att tälta med skolan, det var ingen ovanlighet. Att följa med mamma och hundarna på promenader, det var och förblev min dagliga rutin, även om det numera som vuxen sker ensamt utan hund.
Det var lite känningar av slutet på mitt liv och min vänskap med naturen när de stängde ned skogen på grund av den afrikanska svinpesten tidigare i år. Först hade vi covid 19, som krävde social återhållsamhet av oss och
sedan detta… att inte ens få beträda skog och mark inom vissa områden i Dalarna-Västmanland på säkert två år, som dessutom gränsar till vårt hem, har varit ledsamt. Sedan har vi kriget, kanske är det redan det eller blir det upptakten
till det tredje världskriget, den som lever vet, som utgör den största oron tillsammans med den skenande teknologin i vår värld.
För några dagar sedan lättades restriktionerna och skogen är "öppen" igen, men så länge är allt det övriga ovisst… Tills dess får man väl ha "the fittest survive" i åtanke…