Vägskäl
Det är så här livet är...
Just nu.
Inte enkelriktad, kanske, snarare- no way back.
Ibland stöter man på vägskäl, där man tvingas välja en väg.
Det har gjort ont. Det har varit en mara, men som Brontë skriver i "Jane Eyre", så är det ett eldprov att skiljas från det man suktar och behöver. Att välja det som är bra för en själv är inte alltid det lättaste. Av någon anledning är det lättare att välja bort ens värdighet som ett hopp om social acceptans och äkta kärlek. Man glömmer att den inte kan bli äkta och accepterad om man inte respekterar sig själv och sina egna behov.
Det är inte själviskt att ta hand om sig själv.
Det är inte elakt att vara ärlig med vad man känner.
Det är inte fult att säga nej.
Men ibland önskar jag att det var lättare att tro på sig själv.